Idag är det snor kallt ute. -18 grader och dom har sagt på vädret att det skulle bli ännu kallare. Och idag har jag kväll i stallet......och på kvällen brukar det bli kallare. Jag vill att vintern ska vara slut nu och att det ska bli sommar.

Jag var upp på arbetsförmedlingen igår. Först så skulle jag bli kallad till ett möte i december. När jag var upp dit i slutet på december så sa dom att jag skulle bli kallad i januari. Och igår när jag var dit så står det att jag ska bli kallad men det finns ingen tid. Detta för att dom hade stt mig på fel person. Den jag var uppsatt på...som jag skulle haft som handläggare...ska jag inte alls ha för hon har inte hand om rehabiliteringar. Så imorgon ska dom ringa till mig och så ska jag få "rätt" handläggare och för hoppnings vis en tid till denna också. Att det ska vara så svårt att få det rätt.

Jag har funderat endel på vad jag vill göra.... Men jag vet inte...

Det är som så mycket jag skulle vilja göra men jag vet inte vad som är rimligt. Jag har en starta eget idee men samtidigt så känner jag att jag skulle nog vilja plugga och bli nått. Barnpsykolog är något som jag är intresserad av och som jag skulle kunna tänka mig eller kurator. Men problemet med det är att man måste plugga så länge. Samtidigt så skulle jag vilja jobba med djur på nått sätt. Ja, vi får väl se vad det blir när jag går på möte med min handläggare.

Nu måste jag snart ut i kylan med min lilla hund. Jag har ingen lust att gå ut när det är -18 grader ute.....men hunden måste ut.....och jag måste gå med honom.....för det finns ingen annan här som kan.....för jag är ensammen.

Igår så hade jag med mig min tremännings 2 döttrar till stallet. Meningen är att jag ska lära dom en massa saker så att dom till slut ska kunna ha en ponny på foder (med vuxen övervakning givet vis). Dom har ridit 3 år på ridskola. Den ena fyller 12år och den andra fyller 10år. Det var jätte rara små tjejer. Dom mockade, borstade, blandade mat, tog av och på skydd och reflexer på hästen.

Det märks att dom varit nästan bara på ridskola... Dom hade ingen aning om ens hur man tog på benreflexerna eller skydden på hästen. Så redan första gången fick dom lära sig nya saker. Jag berättade åt dom också hur viktigt det är att hästen får samma mat varje dag och varför. Jag fick först visa hur man tog på benskydden och reflexerna och sedan tog jag av dom och så fick dom ta på allt.

Varför lär man inte ut sånt på ridskolan?

Ridskolan ska ju vara en förberedelse för att man till slut ska kunna skaffa egen/foder/sköt häst. Men om dom inte ens lär ut hur man tar på skydd och reflexer....

Men nu vet dom så nästa gång kanske dom klarar det själv eller med bara lite hjälp.

Vi var ute och promenerade med hästen efter vägen och dom pratade på en massa om lite av varje.

Dom fotade min lilla pålla också och dom tyckte att hon var sååååååå söt....och det är hon.

På kvällen så låg jag bla och kollade på tv medans min söta särbo var och tränade styrke. Vi gick och la oss ganska tidigt men det var lite svårt att somna för hunden och katten busade och chinchillan hoppade omkring i buren som det dånade i hela lägenheten.

Idag hade jag morgon i stallet så jag åkte dit 05:50. Gjorde bara morgonen för min medryttare ska ha hästen både idag och imorgon. Min söta särbo ska och träna med en personlig tränare idag...så idag ska han också träna styrke. Tror att han kommer att åka till niemisel imorgon.....men en natt till får jag nog ha honom hos mig.

Det är inge kul att vara särbo. Jag skulle vilja vara sambo. Men mitt liv och min ekonomi måste reda upp sig först. 

Jag skulle varit kallad av arbetsförmedlingen först i december. När jag var upp i slutet av december så fick jag veta att det var flyttat till januari. Och nu måste jag upp dit igen för jag har fortfarande inte hört nått av dom. Jag får ju aldrig börja på min arbetslivsinriktade rehabilitering om dom inte kallar mig. Det ska bli kul att börja göra nått och speciell nu när jag inte har barnen....jag har för mycket tid och för lite att göra och sedan jag tog mig ur mitt förhållande med dotterns pappa så har jag börjat må bara bättre och bättre. Visst har jag ont.....varje dag...alla dagar...alla timmar. Men när man inte lever under psykisk press från en sambo så blir livet lättare även om själva smärtan inte avtar.

Det förhållande jag har nu är så enkelt och okomplicerat på alla sätt. Det är ett väldigt starkt band vi har...min söta särbo och jag. Och det känns bar att han litar på mig och att han inte försöker kontrollera eller styra mig på nått sätt. Och jag kontrollerar inte och jag styr inte honom. Han är inte svartsjuk och jag är inte svartsjuk. Vi har lika kul när vi går ut tillsammans som om vi går ut på egen hand. Han är inte ens nyfiken eller på nått sätt försöker kolla eller förhör mig om ven jag träffat, dansat med eller nått annat. Han frågar bara om det var kul....och inget mer.

Och det är ju raka morsatsen till det jag levt med i en massa år. Det gick inte att gå ut med honom för han blev sur om någon tittade på mig eller ville dansa med mig eller i närheten av mig. Gick jag ut själv så var det tidernas förhör om allt från om någon dansat i närheten av mig till om någon velat bjuda mig på en drink....och i så fall varför....och om jag skulle ha dansat med någon så blev han skit sur och tyckte att det var samma som att vara otrogen för det var som att ha förspel.

Så jävla sjukt så det är helt otroligt.

Skönt att den episoden i mitt liv är över.

Men, men...sånt är livet och om man inte har en massa skruvar lösa så lär man sig av sina misstag. Jag har då verkligen lärt mig nått från det misstaget.

På fredag så var jag ute och red på min lilla pålla. Jag red barbacka. Och det gick jätte bra tills vi var nästan hemma i stallet då stog det 4 älgar ca 30m från vägen och min lilla häst höll på att dö av skräck. Men även det gick ganska bra.

På kvällen låg jag framför tvn med min söta särbo.

På lördag morgon åkte min söta särbo till niemisel för han skulle jaga fågel med en kompis. Dom fick ingen fågel för det blåste för mycket. På dagen var jag i stallet och red "dressyr" på ridbanan. Min häst har inte gått ordentligt på ridbanan med mig på evigheter dels för att i förra stallet hade vi ingen ridbana och så har jag som inte haft någon inspiration att rida. Men nu börjar jag komma igång igen. Min lilla pålla är jätte stel i vänster sida känns som om hon inte trampar under sig ordentligt med vänster bak. Detta märkte jag mycket av när vi red på volt och när jag skulle göra skänkelvikning. Jag hittade inget när jag kännde igenom henne men det kan vara nått som hänger kvar sedan hon rullade fast i boxen i förra stallet och sparkade ut hoven genom 2 glasrutor. Hon har fortfarande fortfarande hårlösa fläckar där hon haft sår.

På kvällen var jag på olivers med min kompis CB. Jag var nykter och körde bil. Det var skit kul. Jag dansade typ från 11 till 03:00. Jag träffade massor av folk som jag inte sett på typ 1000 år. Bara för att jag är en sån som härjar och dansar så tror ju alla att jag är tyå fullast på stället och gissa om många blev förvånade då jag tackade nej till drinkar och öl. Jag har nästan roligast när jag går ut nykter. Det var flera som kommenterade hur grymt bra jag är på att dansa.......

Jag vet inte om jag är så bra på det men jag tycker att det är skit kul att dansa så....och jag har ju taktkänsla så...

Jag var hemma 03:30 och då gick jag ut med hunden. Kom i säng 04:10.

Söndag...

Min mamma ringde och väckte mig. Jag tror att klockan var 09:30. Jag var trött som ett.....jag vet inte vad.

Städade lite hemma och vid 12:00 ringde min söta särbo och sa att vid 13:00 skulle han åka mot stan. Vi kom överens om att vi skulle mötas i stallet för han skulle springa och jag skulle rida. Jag tog inte min hund med mig den här gången för det är så ofta folk har sina hundar lösa i stallet och jag vet att om jag tar med mig min hud och en lös hund kommer fram till honom så biter han. Det är synd att folk inte kan ha sina hundar kopplade för det gör ju att jag inte ens kan ta med mig honom om min särbo ska springa och jag ska rida....och det är tråkigt tycker jag. Jag vet inte exakt hur långt vi var men ca 1 mil kanske lite mer. Och när han springer så ligger jag bakom honom med hästen och jag varierar mellan samlad trav, ökad trav och samlad galopp. Min söta särbo har grymt bra kondition...tycker jag. Jag skulle orka kanske 1 km ev inte ens det och speciellt inte i det tempo som vi håller när vi är ute. Hästen tycker att det är jätte kul speciellt när vi kör intervall och min söta särbo ska springa allt han orkar....då blir hästen jätte taggad.

På kvällen så åt vi middag tillsammans sedan låg vi framför tvn och åt godis.

Jag har haft en jätte bra helg.

Jag har som inte nått att skriva idag. Allt ät som vanligt. Jag har varit ut med hunden, jag har matat katten och bytt i lådan, jag har matat chinchillan och i em ska jag till hästen. Hade tänkt att jag skulle rida ut barbacka en sväng idag. Har lite dåligt samvete mothenne för såfort jag har barnen så är jag knappt i stallet. Endera så har min medryttare hästen eller så är jag bara dit och snabbt , mockar blandar mat mm.

Men nu har jag som all tid i världen att göra vad jag vill när jag vill och jag kan ta beslut utan att behöva tänka på ev barnvakt eller annat. Jag förstår verkligen folk som är egoistiska om sitt liv. Det är 2 helt skilda världar att leva med eller utan barn. För mig är det en ny erfarenhet att leva utan barn efter som att jag har haft barn boende med mig sedan jag var 21år....fram till för ca 2,5 år sedan då jag separerade och flyttade till luleå. Men det här var nog en eftrarenhet som jag behövde få uppleva. Om jag fick välja så skulle jag givet vis välja att leva med mina barn....men nu får jag inte göra det och det är inte kul....men det är ok. Just bara den grejen att någon kan ringa till mig 21:00 och fråga om jag ska följa med på krogen eller komma förbi och hälsa på....eller annat...och jag kan bara säga: Ja, vsst! Utan att behöva fixa barnvakt eller ta hänsyn till någon annan.

Till helgen sk jag nog gå på krogen tror jag.......skulle vara kul att gå ut och "svänga sina lurviga".

Ja, man får väl se vad det blir av det....

Och så var det vardag igen. Skönt att helgerna är över. Inte för att det gör någon större skillnad för mig men allt runt omkring mig blir som normalare och så blir jag inte så dagvild.

Har funderat endel inatt och knappt sovit något och vaknat typ 07:00. Har funderat på separationer som jag själv ått igenom man också de separationer mina nära och kära gått igenom. Jag kom i alla fall fram till att nästan alla jag känner har separerat och har barn sedan tidigare förhållanden och är i nya förhållanden och har skaffat barn med sin nya partner. Men visst är det underligt att det är så vanligt som det är.

Har också funderat på livet...

Tidigare....för ca 1 år sedan så blev jag helt "lam" när barnen åkte. Och visst blir jag det till viss del fortfarande men inte lika mycket och inte lika länge. Tidigare gick jag bara och väntade på att dom skulle komma tillbaka....men nu är det som att jag kommer igång med livet lite fortare än vad jag gjorde tidigare. Visst längtar jag efter dom och saknar dom enormt mycket, men det är som att jag har börjat vänja mig vid att vara själv. Det har tagit tid.....typ 2år eller kanske till och med lite mera men.....

Jag lever nu. Och jag har det ganska bra och jag mår ganska bra.

Min söta särbo hjälper en hel del efter som att han är hos mig en hel del i samband med att barnen ska åka och när dom har åkt. Detgör att lägenheten inte blir helt tom från en dag till en annan. 

Eller helt tom blir den ju aldrig efter som att jag har min hund, katt och chinchilla hemma hela tiden.

Jag har även funderat en hel del på min lilla häst. Jag är rädd för att hon inte trivs i det stall där vi står nu. Hon har gått ner ca 45kg i vikt sedan vi flyttade in. Hon får äta och det är ok i hagen. Höet ska dessutom vara av bra kvalitet och hon får mer kraftfoder än vad hon ska ha. Hon verkar stressad i boxen för hon trampar runt väldigt mycket. Ska sätta upp ett tyg för gallret till hennes granne och se om det blir bättre. Men jag är rädd för att när raset nu har börjat så kommer det att vara svårt att få det att sluta.

Men det är bara att vänta och se om det reder upp sig eller inte.

Idag har jag kväll i stallet och en kompis till mig ska med för hon ska kanske flytta dit sin jätte häst.

Idag ska jag börja städa bort julen. Jag har gjort det i dotterns rum redan igår så där är det bara lite övrig städning kvar. Ska ta sonens rum och köket idag och tvrummet sist (nån annan dag) för där är det jätte mycket julpynt.

Jag skulle vilja köpa nya sänglampor till sovrummet för då skulle jag kunna ta en av dom lamporna och ställa i fönstret i köket för det känns så trist utan fönsterbelysning där och jag tror att det skulle passa efter som att kökslampan är i smide och foten på den lampan är i smide.... 

Men då återstår problemet med att hitta bra och snygga lampår till sovrummet. Den som jag nu tänkt ta till köket är egentligen en fönsterlampa så den är ju värdelös som läslampa.

Ska funder lite på hur jag ska lösa detta.

Måste börja tapetsera i sovrummet nu också. Ska dra igång med det nu när min söta särbo ska sova hos mig i ett par dagar.

Nä, nu måste jag sluta för idag......och kanske göra nån nytta.

Som vanligt hade hon svårt att sonma igår. Jag tror att klockan var nästan 24:00. Hon sa att hon inte ville somna för då skulle det ta längre tid innan det blev morgon och hon måste åka tillbaka till stockholm.

Hon sa flera gånger att hon inte ville dit och hon grät.

Jag tycker så jävla synd om henne.

På flygplatsen köpte vi en ekorre som vi döpte till kurre. Han skulle ta hand om henne när hon var i stockholm och så skulle han få följa med när hon kommer till luleå nästa gång.

När jag pratade med henne efter det att hon landat i stockholm så berättade hon att det gick bra att flyga med kurre. Han tyckte att det var kul och hon hade fått hålla i hans svans hela vägen och då hade hon till och med somnat.

Hon skulle berätta nästa gång vi pratar vad kurre tycker om stockholm eller om han saknar att vara i luleå. För om han inte trivs i stockholm så ska han få bo i luleå...men nu skulle han prova bo i stockholm ett tag.

Nu ska jag och hämta min söta särbo. Han är ute och springer med min söta hund. Igår var vi och köpte en sele och ett koppel till honom som vi kan använda när min särbo ska springa med honom.

Idag åkte sonen tillbaka med sin pappa till stockholm. Det är väldigt tungt att skicka tillbaka honom. Det känns så bra att ha honom här.

På tisdag åker även dottern...

Det känns inte bra.

Mitt liv går från att vara fyllt med skratt och bus till att vara...........vakum. Saknar dom så jävla mycket när dom är borta....så det är sjukt. Det är fysiskt smärtsamt att vara utan dom.

Den 2/1 åkte vi till niemisel...

Min dotter åkte skridskor medans min son och min söta särbo var nere i styrke lokalen.

Min söta särbo visade min son lite boxning och lite styrke övningar där han använder sin egen kroppstyngd för att stärka armar och bröstkorg + mage/rygg. Sonen tyckte att det var kul. Sedan var även jag och dottern i styrke lokalen en stund.

Sedan åt vi gott hos min söta särbos ur gulliga föräldrar.

Idag på fm, när det börjat ljusna så åkte min söta särbo och hämtade skoter + kälke och så åkte vi iväg till ett ställe i skogen.

Där fanns det en koja och och en backe där barnen kunde åka pulka.

Vi eldade i kojan så att den var jätte varm så att barnen skulle kunna vara inne och värma sig om dom började frysa.

Vi stekte hamburgare ute vid pulkbacken, vi lekte kurragömma och vi gick och kollade på djurspår. Vi klättrade även på berget som var bakom kojan. Vi var ute i ca 6 timmar. Väl tillbaka i niemisel kom vi till ett dukat bord och vi fick köttbullar, potatis och sås. Barnen åt som hästar. Till efterrätt blev det glass. Vi tog det lugnt en stund innan vi åkte mot luleå.

Dottern somnade i bilen påväg mot luleå. Passade på att fixa hästen på hemvägen efter som att dottern sov. Min söta särbo hjälpte mig så det tog typ 20 min att göra klart allt.

Nu är vi hemma. Dottern vaknade till när min söta särbo bar in henne så hon fick lite välling och sedan la hon sig......

Sonen åker imorgon. Han har redan packat alla sina grejer så han ska slippa göra det imorgon. Kommer att sakna honom jätte mycket....som vanligt.